Italiens unika druvor

Denna vinlektion handlar om Italiens unika druvor. Här få vi lära känna några druvsorter som är typiskt italienska, Aglianico, Montepulciano, Brunello och Barbera.

Italien är världens största vinland och vin odlas överallt från norr till söder. Till och med upp till 1000 meters höjd i Alto Adiges svala alplandskap och ända ned till de solstekta slätterna i Apulien (Puglia på italienska) och Kalabrien i söder, där regn är en sällsynthet under de heta sommarmånaderna. Italien har en mångfald druvor, uppskattningsvis cirka 2000 och de flesta odlas bara i Italien.

Italienska vinregioner

Italien har alltid först och främst varit ett rödvinsland och det är det alltjämt. Gemensamt för alla italienska rödviner är den friska fruktsyran och finns det bara tillräckligt med frukt och alkohol så blir resultatet nästan alltid gott. Ingen annanstans är mat och vin är så intimt förknippade och beroende av varandra som här.

Aglianico

Aglianico är kanske den minst kända av Italiens stora druvor. Den har på senare tid fått ökad uppmärksamhet men det är faktiskt en gammal grekisk druva som nu fått en renässans.

Bäst trivs Aglianico i vulkanisk jord i södra Italien. De största vinerna gjorda på Aglianico kommer från de vulkaniska Taurasibergen i Kampanien, öster om Neapel.

Taurasikullarna

Foto: Rebbo Star

Vinerna är täta, koncentrerade och tanninrika. Det kan ta något år för dessa viner att utvecklas men de kan lagras i årtionden. De druvor som växer i lägre terräng i östra Kampanien (Irpinia) ger mer lättillgängliga viner redan efter något år. Bra Aglianicoviner kan man också finna i den närliggande regionen Basilicata, de bästa kommer från odlingar vid foten av den slocknade vulkanen Monte Vulture.

Druvorna ger tunga och kraftiga viner, vars doft och smak har drag av mörka bär, tobak, kryddighet och rök.

Bra producenter är bl a Mastroberardino, De Conciliis, Antonio Caggiano, Cantina del Taburno, Feudi di San Gregorio, Luigi Maffini, Terredora di Paolo, Manfredi, Cantine del Notaio och Paternoster

Dessa viner kräver kraftig mat som t ex stek av nöt, vilt och köttgrytor.

Förslag på vin att prova: Taurasi nr 6282 från Kampanien, Taurasi. Producent är Feudi di San Gregorio. Kvalitetsbeteckning är DOCG.

Montepulciano

Druvan är mest känd under namnet Montepulciano d´Abruzzo. Låter Montepulciano bekant? Ja, det finns faktiskt även en stad i Toscana som heter så. Det är också här i centrala Italien, Marche och Abruzzo utmed Adriatiska kusten som Montepulciano odlas mest.

Montepulciano d´Abruzzo ger lätta till medelfylliga viner och färgen är oftast lite ljusare än andra rödviner. De är bäriga, med en dominerande doft av körsbär och innehåller hög halt av fruktsyror, alla typiska kännetecken för ett italienskt vin.

Montepulciano landskap

Foto: Susanne Roehl

Förväxla inte med Vino Nobile di Montepulciano, som huvudsakligen är gjort på druvan Sangiovese, och som växer på kullarna runt staden Montepulciano i Toscana. Några bra producenter av Montepulciano d ´Abruzzo är Cataldi Madonna, Contesa, Cornacchia, Filomusi Guelfi, Illuminati, Marramiero, Masciarelli, A & E Monti, Montori, Nicodemi, Cantina Tollo, Umani Ronchi, Roxan, La Valentina, Valentini, L Valori och Cicchio Zaccagnini.

Kvaliteten kan variera från smaklös eller rustik till koncentrerad och karaktärsfull.

Förslag på vin att prova: Conero Riserva nr 3025, från Marche, Conero. Producent är Umani Ronchi. Kvalitetsbeteckning DOCG.

Detta vin passar bra till smakrika, gärna grillade rätter av lamm- och nötkött.

Brunello

Brunello är mest känd under namnet Sangiovese. Sangiovese är Italiens mest odlade röda druva, men ändå är den ganska okänd. Säger man däremot Chianti känner de flesta igen namnet. Den dominerande druvan i Chianti är Sangiovese och den finns alltså i många varianter, Brunello och Prugnolo är de mest kända.

Om det står Brunello på flaskan så kommer vinet från de bästa, södra delarna av Toscana. Stora, tungviktiga viner som Brunello di Montalcino och Vino Nobile di Montepulciano görs uteslutande av Sangiovese.

Ett utmärkande drag för röda italienska viner är intensiva, livliga fruktsyror som balanseras av en härlig, körsbärslik frukt och ibland en liten dos ek. Syrorna och strävheten från garvsyran kan bli väl påtaglig i ett sangiovesevin. De här vinerna är tydligt inriktade matviner och är inte avsedda att drickas på egen hand.

Brunello di Montalcino är en slags superchianti. Bara de bästa druvorna skördas och de får ligga länge och dra färg och syror ur skalen och vinet får tillbringa lång tid på fat. Resultatet blir magnifika viner, mörka och kraftiga med mängder av frukt- och garvsyror som borgar för ett långt liv. Syrorna och strävheten minskar för vart år, särskilt i de dyrare vinerna.

Några bra producenter av Brunello: Biondi-Santi, Gianni Brunelli, Case Basse, Usini, Mastrojanni, Salvioni, Il Poggione och Val di Suga.

Förslag på vin att prova: Brunello di Montalcino, nr 42302, från Toscana, Montalcino. Producent är Val di Suga. Kvalitetsbeteckning DOCG.

Detta vin passar bra till smakrika rätter av lamm-, nöt- och viltkött.

Barbera

Barbera är en karaktärsrik druva av hög kvalitet, men trots det så förknippas inte någon enda världsberömd vinstil med druvans namn. Barbera ger typiskt italienska viner, hög syra och låg tanninhalt med smaker av omogna plommon och russin, ibland med en dos av ek. Barbera d´Alba och Barbera d´Asti är de bästa barberavinerna och de kan lagras, medan de enklare bör drickas unga.

Druvsorten kommer från Piemonte i nordvästra Italien men odlas också i Kalifornien och Argentina men det är framförallt i nordvästra Italien den odlas i större kvantiteter.

Piemonte

Foto: Blue moon in her eyes

De bästa barberavinerna, Barbera d´Asti och Barbera d´Alba, kommer från Piemonte och har kvalitetsbeteckning DOC.

Några bra producenter av Barbera d´Alba är Boglietti, Clerico, Cogno, Conterno, Corino, Correggia, Molino, Prunotto, Voerzio, La Spinetta, Roberto och Vajra. För Barbera d´Asti kan följande producenter rekommenderas, Braida, Coppo, Martinetti, Il Mongetto, Prunotto, Scarpa, La Spinetta och Vietti.

Förslag på vin att prova: Barbera d´Alba Superiore, nr 23071, från Piemonte. Producent är Vajra. Kvalitetsbeteckning är DOC. Detta vin är muskulöst och smakrikt med mjuka tanniner och pigg syra. Det passar till rätter av lamm- och nötkött.

Klassificering av viner i Italien

Det italienska klassifikationssystemet är löst grundat på den franska modellen, t ex motsvaras DOC av Frankrikes AC (Appellation Contrôlée). Ju högre nivå, desto strängare blir de regler som omfattar ursprungsplats, druvsort, odlingsmetod och tillverkningsmetod. Klassifikationen är inte en kvalitetsgaranti, den är bara en garanti för att vinet kommer från den region som anges på etiketten och att det har framställts i enlighet med lagen.

·     DOCG: Denominazione di Origine Controllata e Garantita, är den högsta nivån. I teorin är detta de klassiska italienska vinerna som är begränsade till ett fåtal regioner med stränga restriktioner för skördeuttag och produktionsmetoder.

·     DOC: Denominazione di Origine Controllata. Det här är de stora appellationerna motsvarande de franska AC-regionerna. Såväl druvsorterna, skördeuttaget, vingårdens läge som produktionsmetoderna är reglerade.

·     IGT: Indicazione Geografica Tipica. Detta är en nyligen införd klassifikation för viner med regional karaktär, liknande den franska vin de pays. IGT-viner blir allt vanligare i takt med att begreppet tränger in.

·     Vino da tavola. Den lägsta nivån, i regel de enklaste vinerna med få bestämmelser. Självständiga och innovativa producenter säljer emellertid fantastiska viner som inte passar in i DOC-reglerna som Vino da tavola, om än inte till bottenpriser.

Förslag till mat

Örtgratinerad lammentrecôte

Recept från Bonniers Kokbok

4 personer

600 g lammentrecôte

1 tsk salt

2 krm nymald svartpeppar

1 msk olivolja

1 1/2 dl rivet, dagsgammalt vitt bröd

2 vitlöksklyftor, pressade

1 msk finrivet citronskal

1 dl färska, hackade örter, t ex persilja, timjan, dragon

Sätt ugnen på 175º. Krydda köttet med salt och peppar och bryn det runt om i olja. Lägg över det på ett ugnssäkert fat.

Blanda bröd, pressad vitlök, citronskal och örter och strö över köttet. Stick in en termometer i den tjockaste delen av köttet och sätt fatet mitt i ugnen. Låt temperaturen stiga till 62º. Det tar 20-25 minuter beroende på tjocklek.

Ta ut köttet och låt det vila 10 minuter innan det skärs upp. Skär det i halvcentimeter tjocka skivor.

Servera med potatisgratäng och lätt kokta grönsaker.

Potatisgratäng med gorgonzola och päron

Recept från tidningen Buffé no 9/2012

4 – 5 personer

500 g potatis (gärna Marilyn)

2 fasta päron, gärna Anjou (ca 300 g)

1 liten purjolök (ca 150 g)

100 g gorgonzola

2 dl riven västerbottenost

3 dl vispgrädde

1 ägg

Ev – 1 tsk malen muskot

Ev – hackad röd paprika och bladpersilja till garnering

Smör till formen

Salt, svartpeppar

Ugn 200 gr, cirka 40 minuter

Skala och skär potatisen i tunna skivor.

Dela kärna ur och skär päronen i tunna skivor.

Ansa o strimla purjolöken i tunna skivor

Varva potatis, päron, purjolök, ½ tsk salt och 1 krm svartpeppar i en smord, ugnssäker form, ca 20 x 30 cm

Mixa ostarna med grädde, ägg och muskot med stavmixer eller i matberedare.

Häll blandningen i formen

Grädda i ugnen.